Löphund på riktigt

Idag blev Saga en stor tjej, 10 månader gammal började hon löpa. Lilla loppan. Stor blev du men ändå så liten. Just nu känns det som om hon vill krypa upp i knäet, helst krypa in i mig. Hon blev väldigt gosig och klängig ikväll. Det är bara mysigt så länge hon kan hålla sig från att lägga sig över datorn för att komma ännu närmare mig. Det blir lite svårt att skriva det jag vill när hon ska hänga över datorn.

Hon är så nöjd med sin trosa

Sommaren är här

Vem vinner matchen?

Rallykurs på Vinna hundcenter

I måndags var det så dags igen. Det är bara att erkänna att veckan går ju så fort, på gott och på ont. Jag hade tränat ett par gånger på det som vi fick som "läxa" av vår rallyfröken. Jag har försökt tänka på att inte prata för glatt med Saga under en bana och det funkar faktiskt. Så det problemet var ganska lätt att lösa. Nästa problem är lite svårare att komma till rätta med, det finns nog ingen quick-fix. Här gäller det att kavla upp ärmarna och arbeta, här ska tränas belöningsplacering på fotgåendet. Hennes "problem" är att hon ligger för långt fram i fotgåendet.

På ett sätt är detta ett angenämt "problem" då jag vill ha fokus och attityd från hunden (det är ju det jag önskat mig). Men det blir lite problem då jag lätt trampar på henne samt att det ibland kan vara svårt att styra henne i moment där vi ska flytta oss 360 grader åt vänster till exempel. Hon är följsam och hänger oftast med mig men det är mycket lättare om hon är placerad längre bak i fotgåendet. Det är också lätt hänt att hon eller jag river ner koner eller skyltar när hon går så långt fram.

På detta kurstillfälle tränade vi just fotgående, perfekt träning för oss. Hon har verkligen fokuset och vill ju så gärna. Men hon är för långt fram. Sen när jag ska belöna med godis smiter hela bakpartiet ut i banan då hon är ivrig att få götta. Vår rallyfröken sa att jag då ökar farten för att belöna rätt placeringen (detta har jag verkligen inte tänkt på att jag gör) vilket gör att jag på så sätt belönar att hon går framför mig. Jaja, så man kan förstöra när man tror man gör rätt.

Vi fick även gå en bana, där det handlade om följsamhet. Inga skyltar med stopp eller andra moment. Bara framåt, svängar, spring och ännu mer svängar. Saga har ju följsamheten, hon är fantastisk. Hon jobbar på bra trots att jag håller inne med belöningar och ljusa hejarop. Men det som blir lite tokigt är ju att hennes placering, jag trampar på henne flertalet gånger. Jag behöver även träna på att göra skyltar i andra hastigheter än normalt tempo. Det är jag grymt dålig på att träna.

Löphund

Nu snackar vi inte löptik utan en springande hund, en löphund. Jag har blivit ofrivilligt anmäld till att springa ett lopp. Ett lopp på 5 km!!! Så jag kan ju inte komma dit och klappa ihop av utmattning. Jag har i och för sig känt länge att jag vill börja springa, men det är en spark i röven jag behöver.

Så nu tar jag Ronny Räv på mina löprundor. Han travar lugna och jämna steg, det känns som han jobbar på bra med ryggen. Fast vad vet jag egentligen. Han blir ju inte direkt trött på våra rundor så snart kanske jag får öka våra rundor. Jag önskar mig lite bättre kondition först.

Om man ska vara lite gnällkärring så önskar jag att han inte skulle käka upp allt bajs på vägen. Det blir jobbigt att behöva vråla nej till honom när det samtidigt känns som att jag har KOL och är i behov av syrgas. Sen blir det jobbigt att behöva stanna när han sätter in bromsklossen, jag vill ju helst bara fortsätta för stannar jag så känner jag efter hur satans trött jag är. Det är lika bra att knata på och hoppas att jag överlever hela vägen hem.

Lurad på rallykurs

I två dagar i rad har vi haft både kurs och träning ute på klubben. Jag och loppan började en fortsättningskurs i rally. Jag trodde i och för sig att det var en kurs i fortsättningsklassen, men tji fick jag det var en fortsättningskurs i nybörjarklass. Jaja, det är alltid bra att gå kurs och nu kan jag passa på att slipa på momenten samt att träningstävla banor.

Kursen gick ut på att vi alla fick gå en bana där "fröken" efteråt gav oss ris och ros ;) Jättebra träning att tänka tävlingsmässigt, gå in på banan som om det vore tävling och köra på. Så fort vi kom till kursen var loppan väldigt taggad, på allt utom att sitta still. Så mycket träning gick åt att träna passivitet. 

Banan gick bra, hon tuffade på som hon brukar. Hon var väldigt taggad, hamnade långt fram och studsade. Men annars sköter hon sig som en fantastisk liten tjej.

Jag fick råd att inte belöna för ljust och glatt, dra ner lite på ljud- och klappbelömning, för det är oftast då hon taggar till. När hon taggar till hamnar hon långt fram och studsar upp mot mig.

Jag fick också tips att belöningsplacera mycket längre bak och när hon är längre bak där jag vill ha henne i position. 

Hon sa även att Saga fuskar med sitt ibland, hon halvsitter ibland. Kanske att det beror på gräset eller så är det helt enkelt att jag har lite bråttom att gå vidare (låter troligt...) så nu ska vi träna mer på stadgan samt att matte ska ta det lite lugnare.

Debut i rallyn

Alltså lilla loppan du är mig en liten flicka som har stor vilja och härligt fokus. Det är helt fantastiskt vad du klarar av vid denna unga ålder. Du stänger ute andra hundar, ljud, dofter och människor. Sedan hänger du med mig på mina upptåg i rallyns tecken. Jag är så stolt över henne även om det finns mycket att finslipa och träna vidare på.

Vi åkte på en inofficiell utställning i lördags i Lilla Edet. Hon fick HP (Hederpris) och kom tvåa av två stycken i klassen 9-15 månader. Det är ju samma som det brukar vara att hon är lite senare i utvecklingen. Inte så konstigt heller med tanke på att den andra tiken var 15 månader och Saga 9 månader. Lite surt att jag glömde hämta ut kritiklappen bara...

Efter utställningen körde vi en inofficiell rallytävling i nybörjarklass, eller ja det var ju två stycken tävlingar efter varandra. En inoff är perfekt som träning inför start i riktig klass. Tanken är att starta snart i nybörjarklassen så jag ville testa av henne och se hur hon ligger till på en ny plats.
Jag kan ju inte säga annat än att det gick så bra, hon var fantastisk på båda banorna. Några nos och sträckt koppel, hon blir lite taggad och hoppar gärna uppåt vilket gav avdrag på helheten.
Vi slutade på 90 och 95 poäng på banorna, vilket gjorde oss till 2:a och delad 1 :a, samt 2:a i totalen. Men fantastiskt var det och vi kommer snart ge oss ut på officiella tävlingar.

Rallytankar

Rallylydnad är en väldigt omväxlande sport, på gott och ont. Det som kan vara svårt är att ingen rallybana är den andra lik, det finns tusentals varianter som kan komma på tävling vilket kan göra det mer eller mindre svårt. Men det är samtidigt en utmaning och alltid lika spännande när man kommer till en tävling eller åker till klubben för att träna med kompisar. Det gäller att vara med i huvudet när man går in på en bana med hunden. Trots att nervositeten kan förlama en måste jag som förare leverera så bra jag kan för att handla hunden genom en rallybana. Hunden som gör bra i från sig på hemmaplan där den är van vid men som när den utsätts för diverse störningar en ny plats, nya åskådare och en matte som inte är som hon brukar, det är utmaningen med rallyn.

Jag försöker störningsträna så mycket som jag bara kan. Jag bygger banor på olika platser för att hunden inte ska bli alldeles för chockad på edn tävling. Jag försöker hitta platser är det finns mycket olika dofter och störningar. En hundrastgård, parkering där det rört sig människor och hundar, olika platser på brukshundklubben eller en park.

Saga fortsätter att älska våra rallyäventyr, bara hon får sin bästa kampis så blir hon supernöjd. Den börjar dock bli lite ruffsig, smutsig och med kala fläckar. Det är kanske dags att köpa en ny kampis till henne. Hon behöver fortfarande bli bättre på stadga och att sansa sig lite granna. Men samtidigt är jag så glad över hennes fokus och entusiasm vilket gör att jag låter henne vara lite tokig på plan. Jag behöver vara noga med att se vart jag sätter mina fötter så jag inte trampar på henne. Något som jag måste tänka på är handlingen och mina kommandon, jag behöver vara ute i god tid. Hon går gärna lite framför mig och är jag inte snabb nog är det lätt att hon gör saker för sent. Och det kan kosta oss poäng på en tävling.

Ett spontanspår

Äntligen tog jag tag i att lägga spår till hundarna. Viltspår alltså.
Saga fick ett bebisspår på 50 m, men det var nog lite väl kort för det kändes som det tog slut på en sekund. Liggtiden var 3 timmar. Hon tuffade på bra i spåret, inga problem. Men som sagt så var det alldeles för kort för att utvärdera. Jag hade ju ingen rolig belöning, inget roligt ätbart i alla fall. Jag hade Sagas favoritkampis, men den dög ju inte alls till tösen. Hon var dock nöjd att bära hem klöven.

En liggtid på 3 timmar är egentligen för enkelt för Ronny men nu var det för längesedan vi spårade och så var jag lat, jag orkade inte vänta längre. Han blev rätt het i spåret när jag släppte på honom, så det var bara att dra i nödbromsen och få honom att fokusera på uppgiften. När han taggat ner och började spåra på riktigt löste han problemet. Men det får bli mycket längre liggtid nästa gång, nu vet jag i alla fall vart han står.