torsdag 28 november 2013

Staffepromenad i Alingsås

I söndags var det dags för staffepromenaden som jag hade dragit ihop tillsammans med två vänner. Det var över en månad sedan vi bestämde detta och eftersom vi jobbar olika så fick det bli ett datum som passade oss alla. Med tanke på att vädret veckan innan hade varit lite si och så, med regn o rusk, var jag lite orolig dagarna innan att det skulle bli en regnig promenad med lite promenadsällskap.


Träffpunkten var tågstationen i Alingsås. Foto: Natalie Kleberger
 Vädret på promenaden var perfekt, strålande höstsol, +1 grad och knappt nån vind.  Detta gjorde att det kom många på promenaden, vi var nästan 25 personer samt några barn och 23 hundar. Dem flesta var staffar men det var även ett par stycken amstaffar samt två hundar av annan ras, vilka jag inte kommer ihåg nu.


Foto: Natalie Kleberger
Vi träffades på stationen i Alingsås, gick genom stan mot Nolhaga. Där gick vi upp genom Klämma och gick promenaden mot sjön Mjörn. Sedan vek vi av genom en skog, där dom byggt en spång att gå på.
Spången full med folk o staffar! Foto: Stina Matlak
Vi fortsatte promenaden genom Nolhaga, förbi djuren i barnens lantgård mot våran fikapaus. Vad vore en långpromenad i gott sällskap utan fika?? Inte en helt perfekt promenad i alla fall....
Foto: Natalie Kleberger






Promenaden var nästan 7 km lång och tog ungefär 2½ timma.  Sigge var grymt trött när vi kom hem och sov mesta delen av eftermiddagen och kvällen!!

Tack alla som kom och gjorde denna promenad till ett par riktigt trevliga timmar.

lördag 23 november 2013

Sötaste Pitbull-valpen

Jag kan inte göra annat än att skratta rakt ut när jag ser denna sötnöt till valp. Vilken envishet och vilket driv den har.





tisdag 19 november 2013

Spår i mörker

Vissa veckor jobbar jag för det mesta på dagen och kommer inte hem förrän halv fem-fem och vid denna tiden på året är det nästintill mörk när jag kommer hem. Då är det inte jätteinspirerande att gå ut för att träna rally eller nåt annat. Men härom dagen fick jag för mig att lägga ett spår och ta det när det var mörkt. 

Spåret:
Klöv: rådjur
Blod: nej
Längd: 500 m
Liggtid: 3 timmar
Vinklar: 6 st
Spårtid: 20 min

Jag var lite spänd inför detta spåret då jag kan tycka det är lite småläskigt med mörker och detta spåret går ju rätt in i skogen, upp för kullar och genom buskage. Sigge brukar tuffa på rätt bra i spåret så det gäller att hålla hårt i linan samt hålla koll på vart jag sätter fötterna och se till så jag inte går in i allt för mycket kvistar, grenar och ris. Jag tog med en ficklampa vilket blev min trygghet genom skogen och när vi väl tuffade på genom skogen försvann min rädsla för mörkret, jag hade full fokus på att hänga med Sigge över stock och sten. 
Han gick på bra, gjorde några mindre ringningar vid tre av sex vinklar men annars tyckte jag att han hade bra koll över spåret och mycket bra driv framåt. När han kom fram till spåret så visade han tydligt att spåret var slut men han hittade inte klöven till en början så han fick cirkulera runt en liten stund.
Det bästa med att spåra i mörkret var ju att jag inte hade hundra koll på vart spåret gick så jag kunde inte "hjälpa" honom som jag brukar. Jättebra då jag måste låta honom jobba själv.

lördag 16 november 2013

Motvind....

...medvind, ja vind från alla håll var det när jag skulle släppa på Sigge på spåret jag lagt åt honom igår. Jag skulle kalla det storm eller i alla fall väldigt stark vind. Inte direkt optimala förhållande att spåra i.

Spåret:
Klöv: Rådjur
Längd: 550 m
Liggtid: 6 timmar
Väder: Uppehåll, 10 grader och kraftig vind
Blod: Nej
Spårtid: 25 min


Eftersom jag hade barnen hemma fick spåret börja utanför huset på en stor åker, även det är svårt då det är öppet och alla vindar kan komma och föra med sig spåret. Det är även en åker där en del vilt går och mycket katter, vilka gärna för med sig spåret dit dom går...
Sigge vet vad som gäller när jag tar med mig spårlina och sele så han börjar direkt söka i luften och marken efter spåret då vi närmar oss. När jag släppte på honom på spåret så tog han det direkt och följde ett par meter sen började han ringa lite men fortsatte ändå åt rätt håll. Vid första vinkeln blev det svårt och han ringade stort samt spårade åt helt fel håll. Troligtvis är det nåt djur som fått med sig spåret åt det hållet.
Jag släppte honom och stannade kvar på samma plats för att inte förstöra spåret mer då jag ser att han fått en tappt. Han springer fortare och vindar i luften då han tappat spåret, precis som domaren på anlagsprovet sa "Sigge är mycket ärlig i sitt spårande, han visar direkt när han tappat spåret"
En härlig bild från i somras


Sigge tog upp spåret lite längre bort efter mycket ringande och jag ser hur mycket driv han har, han vill verkligen hitta spåret och ger inte upp i första taget. Vid något tillfälle tittar han på mig för att få stöd och hjälp men jag tittar bort varpå han fortsätter att spåra.
Detta spår är mycket svårt för honom och efter 25 min och halva spåret bestämmer jag mig för att bryta. Jag klappar om honom och tar sedan av selen för att gå hemåt. 
Det är bara att erkänna att spåret blev för svårt för honom och sedan backa i träningen. Det känns tråkigt men jag vet ju att han gjorde sitt bästa och det är ingen idé att bli arg eller besviken på honom. Nu är det bara att blicka framåt mot nya träningar och utmaningar.

tisdag 12 november 2013

Regntunga promenader...

....är inte direkt Sigges favorit i livet. Han skulle hellre stanna inne hela dagen än att gå ut i det hemska regnet. Trots att han får ha på sig sitt fina regntäcke så vill han bara vända och gå hem igen.
Jag förstår inte det för så länge jag har på mig bra regnkläder och en stor luva på jackan tycker jag det är mysigt att promenera i regnet. Sen dom gånger det spöregnar och blåser så det kommer vatten från alla håll kan jag hålla med om att det inte är så kul. Men lagom regn är ju alltid bäst tycker jag, svensk som jag är...
Såhär snygg är Sigge i sitt regntäcke

Ett problem man som staffeägare ofta har är att hunden drar i kopplet, staffen vill ofta ligga först och har bråttom framåt och Sigge är inget undantag. 
Men så fort det regnar ute ser jag inte röken av honom framför mig, han går gärna 1-2 meter bakom istället och skulle jag få för mig att stanna så vänder han snabbt o hoppas jag vill följa med honom hem istället.
På den regniga promenaden i morse var det inget undantag utan han gick demostrativt bakom mig i förhoppning att jag skulle vända.
När vi gick förbi ett hus där ett par var ute i trädgården, då började han få lite fart under tassarna. Han travade förbi dem med sin finaste trav, nästan som en vacker spansk dressyrhäst och tittade på dem med bedjande ögon. Jag kunde nästa höra hur han försökte säga till dem; "Hjälp, snälla rädda mig från denna hemska människa som tvingar mig ut i regnet...hjälp." 

söndag 3 november 2013

Jag vill spåra...

Det har varit lika mycket stiltje här inne på bloggen som på våran träning. Jag ville ge Sigge ledigt från allt vad träning heter, han har helt enkelt fått semester från tankevärksamheten. Vi har ju haft en intensiv sommar o höst med mycket hjärngympa o diverse tävlingar så nu passade det speciellt bra att ta en paus. Vi har istället ägnat oss åt långa skogspromenader dels här hemma i Horla men också tillsammans med ett gäng andra hundar o deras mattar/hussar i "Hjortgården" i Alingsås. Där har vi gått en runda på nästan 9 km.

Älgjakten håller på nu också så det är svårt spännande att att lägga spår till Sigge. Inte schysst att dra klöv och lägga ut blod i skogen där jägarna kan behöva använda eftersökshund om de skadeskjutit något djur. Det kan ju förvilla om dom skulle råka gå just, vilket inte är troligt men ändå. Jag får snällt vänta tills jakten är över. 

Jag har börjat träna lite på dem nya skyltarna i rallyns fortsättningsklass. Det är bland annat "Snurr under gång" vilket att hunden ska snurra ett varv åt vänster brdvid mig samtidigt som vi går framåt. Lite klurigt är det allt ;) Andra skyltar är hopp över hinder, vilket inte känns speciellt svårt då vi tränat agility o han gillar att hoppa hinder. Sen har vi ju "8:ans frestelse" där man ska gå som en åtta runt två koner vilket inte är svårt men...det finns även en burk med nåt gott godis och en skojig leksak utlagd som hunden inte för ta eller röra vid. Det ska bli mycket spännande att träna detta...