lördag 16 december 2017

Agility - vår nya sport??

Jag anmälde mig och Saga till en agilitykurs. Mest för att det är kul att gå kurs, det är kul att lära sig nya saker. Vi har kört agilitygrunder lite smått, det jag kommit ihåg från när jag gått kurs innan med min gamla hud Sigge. Saga är ju väldigt följsam och jag har märkt att hon gillar agility när vi provat hemma.


Jag hade på känn att agility skulle vara något för Saga, hon gillar fart och fläkt men samtidigt kan hon låta sig styras under tiden, hon rusar inte bara på. Jag vara bara lite orolig inför kursen att JAG inte skulle klara av alla snabba vändningar eller att komma ihåg mer än tre hinder. Rallyn är ju ganska lugn och trygg, du kan läsa dig till under banans gång vad du ska göra och vart du ska sedan. Det går liiite snabbare i agilityn. Där hinner du inte tänka värst mycket under tiden. Det är bara att köra på.


Saga var verkligen duktig under kursen och hon älskade det varje gång. Agilityfröken sa att hon hade bra tryck under fötterna, var orädd och lättlärd. Precis så som jag känner Saga. Hon tar varje utmaning med grym inställning. Hon gillar verkligen alla hinder, A-hindret, balansen, gungan är riktigt skojiga och de måste hon upp på. Det jobbiga är att hon är snabb som satan, det gäller att hänga med i svängarna och veta vart man ska styra henne härnäst. Hon är verkligen så fantastiskt rolig och underbar att träna.


Jag måste säga att jag är väldigt stolt över mig själv under denna kurs. Jag kunde aldrig ens kunna tänka mig att jag skulle klara av en agilitybana på 14 hinder. Jag kanske inte satte det supersnyggt eller så men jag klarade komma ihåg hela 14 hinder och jag lyckade sätta både bakombyte, framförbyte och blindbyte. Det är jag grymt stolt över. Jag har även lyckats få blodad tand och vill fortsätta. Jag trodde ALDRIG jag skulle säga det men jag har planer på att starta agility nästa år....Jag håller just nu på att få hundarna att sätta slalom. Får se hur det går med det först.


söndag 10 december 2017

Avancerad klass i rally

I slutet på november tävlade jag och Saga i avancerad klass, vi hade anmält oss till en inomhustävling  i Kinnared. Det hade inte gått att tävla utomhus, det räckte med tävlingen i oktober där det var blött och lerigt.
Jag hade anmält oss till en dubbeltävling, lika bra när man ändå åker iväg, då får man en chans till om det skiter sig på första tävlingen. Jag hade också tänkt att lyckas på båda tävlingarna så vi kunde få titeln RLD A.


Saga var taggad som hon brukar men när jag värme upp hade hon ett jäkla fokus. Hon kändes inte övertaggad utan bara taggad. Banorna kändes roliga, vi skulle få 8:ans frestelse för första gången på tävling, tidigare har vi bara haft 8:an på tävling. Vi fick även backa tre steg på ena banan, något som hon klarade galant. Trots att hon var taggad och gasade på ordentligt. Ja, hon gasade på ganska rejält, men skötte sig fint ändå. Jag måste bara träna mer på stadgan mer och att hon ska få ordförståelse.


Som sagt det är ordförståelsen som försvinner när hon blir stressad och uppe i varv. Det kostade oss ett par 10:or och vips säger det så har vi tappad för många poäng för att klara oss. Första tävlingen slutade med 74 poäng, 6 poäng ifrån godkänt. Men eftersom det var en dubbeltävling så kom tog vi igen det på tävling nummer 2, där vi slutade på 80 poäng. Riktigt klantigt var det eftersom hon på första skylten som var "sitt, sväng höger sitt" och i sitt esse så satte hon sig inte utan backade bara, men det såg jag inte, jag trodde hon satte sig....tyvärr så där rök 10 poäng. Jaja, det är ju en sådan detalj som jag nu tränar på här hemma. Hon behöver tänka sitt så fort jag stannar.


Det var kul att vi fick med oss ett godkänt. Men samtidigt så kommer inte dessa poäng räcka någon vart i nästa klass, mästarklassen, där är det 90 poäng som är godkänt. Så jag behöver fundera ut hur jag ska lägga upp träningen för att säkra upp att vi får så lite poäng som möjligt framöver på tävling. Nästa tävling är förhoppningsvis i slutet av januari i samma inomhushall så då hoppas jag på revansch.