fredag 11 januari 2019

Brio-kullen 2,5 vecka

Nu har kullen blivit två veckor och det är mer och mer fart på de små liven. De har öppnat ögonen och börjar ställa sig mer och mer. De går lite halvt och det går fort nu i lådan. Det känns som ett helt myrbo som drar runt när de rör sig. De har börjat att tugga lite på fingrarna så jag kan tänka mig att tänderna är på gång nu. De är nu reggade i SKK och har namnen som följer:

Röd (tik):

Staffelyckas Brio Bell Rattle


Blå (hane):

Staffelyckas Brio Cogweel Puzzle


Turkos (hane):

Staffelyckas Stacking Clown


Orange (tik):

Staffelyckas Push And Go Racer


Lila (tik):

Staffelyckas Brio Labyrinth


Gul (tik):

Staffelyckas Brio Wooden Doll Pram



Grön (tik):

Staffelyckas Brio Pull-Along Duck


tisdag 8 januari 2019

Börja om från början

Jag trodde för ett tag sedan att Sagas halsband hade töjt ut sig och undrade vad det var för dålig kvalitet. Men det var ju hennes muskler som försvunnit helt på halsen. Hennes muskler över ryggen försvann också. Magen växte men musklerna försvann.


Nu när valparna är lite större släpper hon de mer och mer. Hon vill gärna gå med oss på promenader igen vilket är glädjande för då kan hon börja bygga upp sina muskler igen. Vi tar det steg för steg för att bygga de så bra som möjligt. Något jag märkt är att hennes steg är mycket bättre. Innan har vi varit hos fysioterapeut då hon haft en muskelskada som behandlats med ultraljud hos bästa Susanne på K9Probono i Vårgårda. Hon har inte varit halt men skadan har gjort att hennes steg har varit lite rörelsehindrat. Jag ser inte detta längre utan hon tar ut steget jättefint, vilket gör att jag funderar på om det var bra att hon tappade musklerna. Nu ska jag bygga upp henne igen och det långsamt så hon behåller sitt fina steg.


Vi har även börjat med pilatesboll för att stärka hennes muskler och även hennes balans. Här kan man göra många olika övningar som sitt, ligg och stå. Man kan träna olika länge på varje position. Vi stå kan man träna på att lyfta ett eller två ben för mer styrka och balans. Man kan även träna "sitt fint" eller "kanin" som den också kallas, att hunden sitter först och sedan ska den lyfta rygg och framben.

Saga på bollen


söndag 6 januari 2019

Planer för 2019

Nytt år, nya möjligheter. Så känns det nu när det är en nytt år som precis har börjat. Det finns alla möjligheter för att ta nya tag och få en början på något nytt och bra. Det är förhoppningen i alla fall.

Planer för Ronny:


*Ta ett till kvalificerat i nybörjarklass så han får titeln RLD N.
*Träna för "Startklass lydnad".
*Träna mer viltspår och nosework.


Planer för Saga:


*Ta viltspårschampionat.
*Starta agility.
*Starta "Startklass lydnad".

Ronny

Saga

lördag 5 januari 2019

Brio-kullen 1,5 vecka

Då detta är första kullen så ville jag att det skulle bli A-kullen, lite töntigt så där men sån är jag. Jag vill ha det lite töntigt och nördigt. Men eftersom kullens pappa heter Brio så har jag därför valt Brio-tema på valparna. Alltså leksaksföretaget BRIO. Namnen kommer så fort de är godkända av SKK. Här kommer bilder på valparna i ordning som de föddes. Färgerna på varje valp hör till de valphalsband de fick första dagarna för att att jag skulle hålla reda på alla eftersom de är så lika från ovan. Jag fick dock ta bort halsbanden för de fick skavsår av banden. Men jag håller fortfarande reda på vem som är vem med hjälp av färgerna.

Röd (tik):




Blå (hane):



Turkos (hane):



Orange (tik):



Lila (tik):



Gul (tik): 



Grön (tik):



tisdag 1 januari 2019

Valparna är födda

På natten mellan juldagen och annan dag jul så började Sagas förlossning, något jag såg fram emot med glädje men också nervositet och spänning. Det började med värkar och sen gick vattnet. Jag hade bäddat ner mig bredvid valplådan för att kunna vara nära henne om det drog igång på riktigt. Hon ville ju såklart ligga bredvid mig på madrassen men det kändes inte lämpligt att hon skulle föda där så när vattnet gick fick hon snällt lägga sig i lådan. Hon fick krystvärkar vid 2.20. Hon var väldigt lugn och fin. Jag kände mig lugn också och kände att jag kunde stötta henne. Jag var inte alls nervös eller orolig när det drog igång, vilket jag innan trodde att jag skulle vara.

Saga 10 dagar innan förlossning.

Jag såg att valpen hade kommit ner i förlossningskanalen men trots krystningar kom den inte längre än så. Jag gick in med fingrarna för att kolla om jag kunde känna något vilket jag gjorde men det var inte huvudet som förväntat. Jag kände något spetsigt och det kändes ungefär som ett V, typ som en lite kycklingvinge. Det måste ju varit armbågen jag känt och att huvudet var slaget åt sidan. Nu hade hon krystat i 30 minuter vilket gjorde att jag ringde veterinären för råd och hjälp. Vi pratade en bra stund och jag förklarade vad jag kände. Jag tryckte tillbaka valpen och nästa gång den var på gång ut så var det faktiskt en mun jag kände. Jag fick ändå inte tag i något för att hjälpa till att dra ut den, det var halt och den satt ganska fast en bit upp.


Jag bestämde mig för att åka in så veterinären kunde känna status på det hela då hon krystat så pass länge och valpen verkade ha fastnat. Jag var ju även orolig att det skulle vara för sent för den som satt där. När vi kom in så fick veterinären hjälpa till att lirka loss den och dra ut den. Ut kom en väldigt livlig krabat som sprattlade som en vilde. Vilken lättnad och glädje jag kände då, det var magiskt och jag fällde några tårar. En röd tik var född. Hon tog iväg Saga på röntgen för att se hur många som var kvar. När hon kom tillbaka sa hon att det var sex stycken kvar!! Jag blev väldigt chockad, jag trodde hon max skulle ha fem valpar totalt, inte sju... Det var bara att stanna där och se hur förlossningen fortskred. Efter någon halvtimme börja Saga vanka runt i rummet och helt plötsligt såg jag en fosterblåsa hänga ut där bak och ut kom en hane. Någon timme senare kom en till hane. Efter det en tik. Den femte valpen som föddes var väldigt medtagen och till synes livlös så den fick vi jobba med för att få igång. När den fått lite glukosdroppar och värme så hade den piggat på sig.


Nu hade jag suttit på golvet i nästan fem timmar, hade rätt ont i ryggen och var trött efter vakennatt men det var ju två valpar kvar därinne så jag kunde ju inte bara åka hem. Jag hade inte heller kissat så jag bad veterinären att passa Saga och valparna samtidigt som hon värmde upp den senaste tiken. När jag kom tillbaka så hade det kommit en till valp, en till tik. Nu var det bara en valp kvar. Jag rastade Saga och sen fick valparna dia, något som brukar vara bra för att få igång värkarna igen. När det hade gått minst en timme så kände jag på henne och i henne men jag kunde inte känna någon valp. De röntgade henne igen och såg att det låg en valp kvar och den låg med fötterna först. Eftersom hon inte hade krystvärkar och veterinären helst inte ville sätta något dropp så hjälpte hon till att stimulera så Saga krystade. Steg för steg kom den närmare förlossningsgången och tillslut fick veterinären tag på den så hon kunde hjälpa till att dra ut den. Denna valpen var väldigt medtagen och till synes livlös så den trodde jag också att vi förlorat. Men med gnuggningar, värme, utsugning av vätska och glukos så tog sig även denna valp.

Bara tre valpar kvar här

Nu växer de och frodas och börjar blir små tjocka korvar. Saga tar det hela på största allvar och är en duktig mamma. Jag trodde nog att hon i början skulle ha svårt att vara i valplådan när vi inte var med men i början lämnade hon knappt lådan alls. Nu när de nästan är en vecka vill hon gärna vara med oss i soffan när valparna är nöjda och sover.