Härligt valborgsväder

Hela dagen har solen varit framme och det har varit behaglig temperatur. I kombination med att det är söndag gör det att dagen spenderats mestadels utomhus. I morse tog hela familjen bilen till ett ställe där jag brukar promenera. Det är varierad terräng, mesta dels go mossa att gå på eller ängar där hundarna käkar harbajs....

Efter 15 minuters promenad, vilket duger som uppvärmning, fick Ronny köra dw. Han fick kedjor som väger cirka 4 kilo och han drog i 2 km. Självklart tar vi en paus i skogen. Att sitta i solen och dricka morgonkaffet är ju fantastiskt gott. Resten av dagen har spenderats i trädgården. Bus, lek, plantering och lite hundträning om vart annat. Nu klockan 19.30 har hundarna däckat i soffan.

Glömde spåret

Ibland är det lätt att vilja mer än vad man hinner med eller kommer ihåg. Dygnet har inte mer än ett visst antal timmar och jag älskar att sova och är ganska kvällstrött så jag är inte någon som gör saker sent på kvällarna. Sen har jag inte världens bästa minne alla gånger. Denna kombination gör att jag ibland glömmer av saker, som till exempel att jag lagt ett spår till hundarna. Det kom jag på igår kväll när jag höll på att somna.

I morse, cirka 20 timmar efter spårläggning, korsade vi starten på spåret och Saga hittade godisen jag lagt där. Självklart ville jag testa henne och se om hon kunde ta det, utan några krav från min sida. Spåret gick åt vänster från där hon hittade godisen, jag höll emot för att se om hon började gå åt rätt håll istället för rakt fram som vi egentligen skulle åt. Jadå, hon tog upp spåret och började tuffa på i spårkärnan. Hon flackade lite fram och tillbaka i spåret, men hon gick åt rätt håll och kom sedan tillbaka fint i kärnan. Vid vinkel ringade hon en gång innan hon tog rätt håll och tuffade på mot mål. Fantastiskt skötte hon sig, jag är imponerad över hur hon löste det trots den långa liggtiden.

Jag funderar på om hon ska få testa på viltspår framöver. Än så länge har vi bara kört personspår men viltspåret vore nog något att testa för henne. Jag har varit lite fundersam på om jag vågar eftersom Ronny är så intresserad av vilt, dock tror jag att han skulle varit lika het på vilt även om jag inte skulle tränat viltspår. Tanken är att jag ska börja träna mer viltspår med Ronny, så då kanske jag att jag samtidigt skulle köra med Saga, lite två flugor i en smäll.

Sitt är det enda som sitter

Just nu tragglar vi sitt, ligg, stå, sitt ligg, sitt stå, stå ligg och så vidare. Ronny kan det men det är som med all träning att det är färskvara och minnet behöver påminnelse. Saga försöker verkligen men det blir inte alltid rätt. Hon är dock grymt söt när hon lägger sig, stensäker på att jag sa ligg när jag sa stå. Tur att hon är så söt!

Hon är inte alltid lika söt och go dock. Hon är riktigt jobbig mot Ronny, hon vill leka och busa med honom hela tiden. Han är lite för snäll kan jag tycka som låter henne hållas när hon hänger honom i kinderna, pungen(påsen) eller benen. Hon har sen hon var ny i familjen gått under Ronnys mage, något hon fortfarande håller på med. Hon är ju aningens högre nu så hon lyfter med sig honom när hon går under honom och han tycker det är lika kul som när hon var bebis......

Skogsmulles riksförbund

Idag tog jag med kidsen och hundarna i bilen och åkte till skogen. Underbara skogen som ger lugn och energi, speciellt nu när fåglarna kvittrar i kapp. Det är alltid lika spännande att komma till skogen där de tagit ner träd, det går ju inte att känna igen sig när allt är kalt. Vi fick kämpa för att till slut hitta stigen jag hade tänkt vi skulle ta.

Kidsen trampade på bra i backarna upp och ner. Ronny fick bära klövjeväskan och Saga sprang lös som en annan stolle. Hon är fantastisk på att hålla sig nära oss och när hon drar iväg så lyssnar hon jättefint på inkallning. Till och med när hon börjar jaga fåglar.