fredag 11 januari 2019

Brio-kullen 2,5 vecka

Nu har kullen blivit två veckor och det är mer och mer fart på de små liven. De har öppnat ögonen och börjar ställa sig mer och mer. De går lite halvt och det går fort nu i lådan. Det känns som ett helt myrbo som drar runt när de rör sig. De har börjat att tugga lite på fingrarna så jag kan tänka mig att tänderna är på gång nu. De är nu reggade i SKK och har namnen som följer:

Röd (tik):

Staffelyckas Brio Bell Rattle


Blå (hane):

Staffelyckas Brio Cogweel Puzzle


Turkos (hane):

Staffelyckas Stacking Clown


Orange (tik):

Staffelyckas Push And Go Racer


Lila (tik):

Staffelyckas Brio Labyrinth


Gul (tik):

Staffelyckas Brio Wooden Doll Pram



Grön (tik):

Staffelyckas Brio Pull-Along Duck


tisdag 8 januari 2019

Börja om från början

Jag trodde för ett tag sedan att Sagas halsband hade töjt ut sig och undrade vad det var för dålig kvalitet. Men det var ju hennes muskler som försvunnit helt på halsen. Hennes muskler över ryggen försvann också. Magen växte men musklerna försvann.


Nu när valparna är lite större släpper hon de mer och mer. Hon vill gärna gå med oss på promenader igen vilket är glädjande för då kan hon börja bygga upp sina muskler igen. Vi tar det steg för steg för att bygga de så bra som möjligt. Något jag märkt är att hennes steg är mycket bättre. Innan har vi varit hos fysioterapeut då hon haft en muskelskada som behandlats med ultraljud hos bästa Susanne på K9Probono i Vårgårda. Hon har inte varit halt men skadan har gjort att hennes steg har varit lite rörelsehindrat. Jag ser inte detta längre utan hon tar ut steget jättefint, vilket gör att jag funderar på om det var bra att hon tappade musklerna. Nu ska jag bygga upp henne igen och det långsamt så hon behåller sitt fina steg.


Vi har även börjat med pilatesboll för att stärka hennes muskler och även hennes balans. Här kan man göra många olika övningar som sitt, ligg och stå. Man kan träna olika länge på varje position. Vi stå kan man träna på att lyfta ett eller två ben för mer styrka och balans. Man kan även träna "sitt fint" eller "kanin" som den också kallas, att hunden sitter först och sedan ska den lyfta rygg och framben.

Saga på bollen


söndag 6 januari 2019

Planer för 2019

Nytt år, nya möjligheter. Så känns det nu när det är en nytt år som precis har börjat. Det finns alla möjligheter för att ta nya tag och få en början på något nytt och bra. Det är förhoppningen i alla fall.

Planer för Ronny:


*Ta ett till kvalificerat i nybörjarklass så han får titeln RLD N.
*Träna för "Startklass lydnad".
*Träna mer viltspår och nosework.


Planer för Saga:


*Ta viltspårschampionat.
*Starta agility.
*Starta "Startklass lydnad".

Ronny

Saga

lördag 5 januari 2019

Brio-kullen 1,5 vecka

Då detta är första kullen så ville jag att det skulle bli A-kullen, lite töntigt så där men sån är jag. Jag vill ha det lite töntigt och nördigt. Men eftersom kullens pappa heter Brio så har jag därför valt Brio-tema på valparna. Alltså leksaksföretaget BRIO. Namnen kommer så fort de är godkända av SKK. Här kommer bilder på valparna i ordning som de föddes. Färgerna på varje valp hör till de valphalsband de fick första dagarna för att att jag skulle hålla reda på alla eftersom de är så lika från ovan. Jag fick dock ta bort halsbanden för de fick skavsår av banden. Men jag håller fortfarande reda på vem som är vem med hjälp av färgerna.

Röd (tik):




Blå (hane):



Turkos (hane):



Orange (tik):



Lila (tik):



Gul (tik): 



Grön (tik):



tisdag 1 januari 2019

Valparna är födda

På natten mellan juldagen och annan dag jul så började Sagas förlossning, något jag såg fram emot med glädje men också nervositet och spänning. Det började med värkar och sen gick vattnet. Jag hade bäddat ner mig bredvid valplådan för att kunna vara nära henne om det drog igång på riktigt. Hon ville ju såklart ligga bredvid mig på madrassen men det kändes inte lämpligt att hon skulle föda där så när vattnet gick fick hon snällt lägga sig i lådan. Hon fick krystvärkar vid 2.20. Hon var väldigt lugn och fin. Jag kände mig lugn också och kände att jag kunde stötta henne. Jag var inte alls nervös eller orolig när det drog igång, vilket jag innan trodde att jag skulle vara.

Saga 10 dagar innan förlossning.

Jag såg att valpen hade kommit ner i förlossningskanalen men trots krystningar kom den inte längre än så. Jag gick in med fingrarna för att kolla om jag kunde känna något vilket jag gjorde men det var inte huvudet som förväntat. Jag kände något spetsigt och det kändes ungefär som ett V, typ som en lite kycklingvinge. Det måste ju varit armbågen jag känt och att huvudet var slaget åt sidan. Nu hade hon krystat i 30 minuter vilket gjorde att jag ringde veterinären för råd och hjälp. Vi pratade en bra stund och jag förklarade vad jag kände. Jag tryckte tillbaka valpen och nästa gång den var på gång ut så var det faktiskt en mun jag kände. Jag fick ändå inte tag i något för att hjälpa till att dra ut den, det var halt och den satt ganska fast en bit upp.


Jag bestämde mig för att åka in så veterinären kunde känna status på det hela då hon krystat så pass länge och valpen verkade ha fastnat. Jag var ju även orolig att det skulle vara för sent för den som satt där. När vi kom in så fick veterinären hjälpa till att lirka loss den och dra ut den. Ut kom en väldigt livlig krabat som sprattlade som en vilde. Vilken lättnad och glädje jag kände då, det var magiskt och jag fällde några tårar. En röd tik var född. Hon tog iväg Saga på röntgen för att se hur många som var kvar. När hon kom tillbaka sa hon att det var sex stycken kvar!! Jag blev väldigt chockad, jag trodde hon max skulle ha fem valpar totalt, inte sju... Det var bara att stanna där och se hur förlossningen fortskred. Efter någon halvtimme börja Saga vanka runt i rummet och helt plötsligt såg jag en fosterblåsa hänga ut där bak och ut kom en hane. Någon timme senare kom en till hane. Efter det en tik. Den femte valpen som föddes var väldigt medtagen och till synes livlös så den fick vi jobba med för att få igång. När den fått lite glukosdroppar och värme så hade den piggat på sig.


Nu hade jag suttit på golvet i nästan fem timmar, hade rätt ont i ryggen och var trött efter vakennatt men det var ju två valpar kvar därinne så jag kunde ju inte bara åka hem. Jag hade inte heller kissat så jag bad veterinären att passa Saga och valparna samtidigt som hon värmde upp den senaste tiken. När jag kom tillbaka så hade det kommit en till valp, en till tik. Nu var det bara en valp kvar. Jag rastade Saga och sen fick valparna dia, något som brukar vara bra för att få igång värkarna igen. När det hade gått minst en timme så kände jag på henne och i henne men jag kunde inte känna någon valp. De röntgade henne igen och såg att det låg en valp kvar och den låg med fötterna först. Eftersom hon inte hade krystvärkar och veterinären helst inte ville sätta något dropp så hjälpte hon till att stimulera så Saga krystade. Steg för steg kom den närmare förlossningsgången och tillslut fick veterinären tag på den så hon kunde hjälpa till att dra ut den. Denna valpen var väldigt medtagen och till synes livlös så den trodde jag också att vi förlorat. Men med gnuggningar, värme, utsugning av vätska och glukos så tog sig även denna valp.

Bara tre valpar kvar här

Nu växer de och frodas och börjar blir små tjocka korvar. Saga tar det hela på största allvar och är en duktig mamma. Jag trodde nog att hon i början skulle ha svårt att vara i valplådan när vi inte var med men i början lämnade hon knappt lådan alls. Nu när de nästan är en vecka vill hon gärna vara med oss i soffan när valparna är nöjda och sover.

söndag 11 november 2018

Hirkaho's Urgent Fury "Brio"

Här kommer lite bilder på Brio som Saga är parad med. Brio's uppfödare beskriver honom som kraftfull, orädd, framåt och livlig med mycket leklust. Jag har inte träffat Brio så många gånger då han bor 5,5 timma från oss men jag litar på att hans uppfödare (som har lämnat honom på foder) och ägare vet vad de pratar om när de beskriver honom. Beskrivningen av honom är den uppfattning jag har fått av honom när jag träffat honom samt det man kan läsa ut av hans MH. Att han också är väldigt fokuserad på sin matte under träning är ett väldigt plus, han verkar vara här och nu i sinnet. Han är mycket lös med matte i skogen vilket fungerar bra då han är lyhörd. Han tränas mest i agility och spår, lite rally.



Fina Brio


Saga & Brio


Brio med matte Kicki


söndag 28 oktober 2018

Planerad parning i oktober

Jag har bestämt mig för att ta en kull på Saga och har hittat en hane som jag tror kommer komplettera henne väldigt bra. Jag har en dröm att föda upp sportiga staffar för arbete, en staffe som är orädd, modig, arbetsvillig och mycket samarbetsvillig tillsammans med sin förare. Jag vill att staffen ska ha en avknapp som kan kopplas på när det inte händer något, en staffe som är tillfreds även om arbete inte erbjuds.

Ronny har det gott på altanen

För mig är det viktigt att inte avla på någon slags hudproblem då staffar har mycket hudproblem överlag med demodex, allergier och andra hudåkommor. Jag vill heller inte avla på bettfel då det finns en del sådant i rasen och bettfel kan ge hunden lidande vid till exempel inverted bett. Mentaliteten är en annan del som jag tycker är viktig att ha med i avelsarbetet. Hunden ska inte ha några rädslor eller osäkerheter, den ska kunna blir skrämd men sedan släppa det och gå vidare. Där kommer en metalitetsbeskrivning in i bilden och något som reggas på avelsdata vilket gör arbetet lättare. På avelsdata kan man se hundens och kullsyskons resultat från MH och BPH för att få en helhetsbild över just den kullen. Finns det hundar med rädslor, hundar som blir skottberörda efter belastning eller står den pall? Som uppfödare är det viktigt att så många hundar i kullen som möjligt är mentalbeskrivna för att kunna få en bra helhetsbild över hunden och dess syskon för att utvärdera dess mentalitet.

Meja leker med Saga

Det finns inga hundar som är perfekta och som uppfödare är det viktigt att se på sin hund utifrån och att bli hemmablind, man måste vara ärlig och se vad hunden har för svagheter och styrkor. Om man ser till Sagas svagheter så är det att hon har C-höfter. Självklart hade jag velat att hon hade bättre höfter men hon har ett bra index på höfterna, 101, vilket betyder att hon har många runt omkring henne med bättre höfter. Hon har två syskon som är helfria (en med A + en med B), en syster som har B/C och en bror med C, hennes föräldrar är båda fria och hon har mycket andra släktingar med fria höfter. Eftersom höftleder till viss del är ärftligt så räknas släktingars höfter in i en hunds resultatindex och hundar i avel ska helst ha över 100 och man kan då se det som att hundens valpar kan ha god chans att få bättre resultat än föräldern. Eftersom hon har C-höfter så vill jag välja en hane som har bättre höfter än henne och helst A-höfter och med mycket fritt runt omkring. Jag hoppas att hanen jag valt med sin fina ledstatus runtomkring kan föras över till valparna.

Saga

Rent exteriört så har Saga ett lite litet huvud, inte för att jag vill ha ett mastodonthuvud men jag väljer därför en hane med bra huvud och som har bättre huvud än henne. Något annat är att hon har vinklar bak som inte är helt perfekta så där tänker jag väga upp det med en hane som har bättre vinklar. Jag vet att 1 + 1 inte alltid är 2 i avel men det är i alla fall så här jag tänkte när jag valde en hane till Saga och sedan är det ju bara att hoppas på att det blir någorlunda som man tänkt sig.


Så vem är det då jag har valt? Det är en hane från kennel Hirkaho, han heter Hirkaho's Urgent fury, reg.nr: SE50622/2016. Han har fria höfter och armbågar, precis som alla kullsyskon. Hans index ligger på 118 på höfter och 108 på armbågar. Deras gemensamma index ligger på 109 på höfter och 106 på armbågar.


söndag 30 september 2018

Tomhet

Saga tog ju sitt championat i rallylydnad, något vi kämpat för länge. När det var fixat och klart kände jag en tomhet och jag började undra vad vi ska hitta på istället. Det kändes som att jag tappade lusten till rallyn, jag som varit en riktig rallynörd. Jag skulle kunna fortsätta träna och tävla för att vi ska bli bättre och få högre poäng än vad vi haft, även om jag tycker att 90-94 poäng är högt. Då skulle vi kunna träna och tävla inför att komma med på SM. det är det som finns att jobba vidare mot för annars finns det ingen högre klass än mästarklass. Jag tror SM-poängen räknas ut på de 7 bästa tävlingarna och då ska man nog ligga på runt 700 poäng för att komma med på SM, vilket innebär att man ska ha 99-100 poäng för att kunna komma med. Det är ju absolut ingen omöjlighet men just nu känns det som att jag vill vidare och göra något annat.



Jag har blivit mer och mer intresserad av att träna tävlingslydnad och det är det jag kommer satsa på framöver, får se hur lång tid det tar innan vi vågar oss ut på tävling men troligtvis tidigast till våren. Jag har börjat pilla lite med lydnaden och försöker läsa på så mycket som möjligt för att få en bild av vilka moment som kommer och hur man bäst tränar in de. Fotgående och fokuset sitter fint hos Saga, dock lite långt fram, men hon är förig och gillar att träna. Ronny får också hänga med på ett hörn, han har ju börjat få upp ett fint fokus vilket är glädjande.


Vi kör ju också agility parallellt och det älskar ju Saga. Vi går just nu en steg 2-kurs vilket är kul och utvecklande. Dock lite stressande med agility för Saga, hon blir lätt pipig och "gapig" när vi kör så får se hur jag ska lägga upp träningen för att få henne mindre gapig. Hon är ju så snabb och ganska lättstyrd när jag kommer ihåg att styra henne/berätta vad nästa hinder är. Hennes matte har ju lite problem med minnet, vad hinder heter och tajming.


fredag 21 september 2018

Vilt, vinklar och grusvägar

Idag var det dags för ett viltspår igen. Snart måste jag få tummen ur och boka ett anlagsprov, innan det blir vinter och snö för då är det kört.

Klöv: Hjort (?)
Blod: Nej.
Längd: 550 m.
Liggtid: 6,5 timmar.
Vinklar: 6 stycken.
Återgång: Nej.
Väder: Moln, vind.

Saga:
Jag släppte på henne en bit ifrån spårstart för att hon skulle få arbeta sig fram till spåret själv. I  öppenklasspåret får man veta inom vilket område spåret börjar men inte åt vilket håll spåret går så det får hunden själv hitta.
Hon tuffar på som en maskin i spårkärnan, jättenoga spårade hon trots att spåret legat i en ganska kraftig vind. Jag var lite osäker på om hon skulle ta det då jag varit hemma sedan jag lagt spåret och det blåst på rejält. Hon tog första vinkeln så proffsigt, bara vände direkt. Andra vinkeln var lite svårare då den låg i en skogsdunge där det går mycket katter så där gick hon åt fel håll men kom snart på sig och tog vinkeln åt rätt håll. Här gick spåret över två grusvägar där det kan ha kört bil, cykel ett promenerat folk men det var inga problem för maskinen. Sedan följde spåret längs grusvägen och nästa vinkel gick in över en åker. Fortfarande var hon i spårkärnan.


Saga är fullt fokuserad på spåret och följer det bäst hon kan, hon tar inga avstickare för att göra annat. Jag känner att jag litar på henne i spåret och kan lätt slappna av. Det som hon behöver träna på är att inte bara tuta och köra utan slappna av mer i spåret, hon är väldig het och stark.



Ronny:

Han får ta spåret efter Saga. Detta eftersom jag är lite lat och inte orkar göra två spår och då det är Saga jag ska ut och tävla med så får hon gå först. Jag märker att Ronny inte följer i hennes spår utan ibland går han fel där hon gått rätt eller tvärtom så det behöver jag inte oroa mig för. Om Saga är en Ferrari i spåret så är Ronny en trygg och säker gammal Volvo. Ronny tuffar på lugnt och säkert. Han har i och för sig varit lite som Saga i sina ungdoms dagar men han har lugnat sig betydligt. Ronny hade också lite problem vid andra vinkeln där det gått katter men han redde ut det så fint så. Han hade även lite problem där vi gått på grusvägen en stund och det var en vinkel ut på åkern, han gick åt fel håll och här tappade han det nog helt för han ställde sig för att äta gräs ;) Annars gick han klockrent ända fram till mål och då hade han lite problem att hitta fram till klöven så där hjälpte jag honom lite.


lördag 15 september 2018

Rallylydnadschampion

Saga och jag åkte till Uddevalla förra lördagen för att försöka få till ett till cert så vi kunde bli rallylydnadschampion. Det är ju så små marginaler i mästarklass då man bara får ha 10 poäng fel. Innan tävlingen hade jag tagit mig en funderare på vad vi har lite svårt för. Det är alltid bra att se tillbaka på tidigare tävlingar eller träningar och fundera på vad som felar för att träna extra på det. Sagas akilleshäl är att hon går igång när det går fort eller det är hopp över hinder och när hon går igång så studsar hon gärna vilket oftast ger avdrag. Så detta är något jag har lagt lite krut på det sista och jag har sett att det har gett resultat.


Hon kändes taggad men ändå samlad under uppvärmningen. När man anmäler sig på tävling så får man banskissen i handen så där och då får man börja kolla igenom vilka moment som kommer och i vilken ordning de kommer. Det är bra att kolla igenom banskissen för att se vart det kan bli problem och vilka fällor det kan bli. Sedan brukar jag träna några kombinationer vid sidan av för att känna av hur hunden ligger till just den dagen. Jag gör det även för att få in momenten färskt i minnet inför tävlingen.


När vi gick in på planen så strulade hon lite, blev osäker på vilken sida vi skulle vara på så där drog vi på oss några minus. Men sen gick hon som en klocka. Hon klarade sin akilleshäl med hoppen och backa tre steg. Jag kände mig nöjd efteråt. Sedan var det bara att ladda om till nästa bana. Jag tittar bara på en bana i taget för att inte blanda ihop något eller bli nervös för något långt i förväg. Det är alltid bättre att ta en sak i taget för att få så bra uppladdning som möjligt.


Strax innan bana nummer 2 startade kom regnet. Hon brukar inte vara särskilt kinkig med regn men det är ju aldrig roligt och jag tänker på att hon gärna ruskar sig när hon blir blöt vilket kan störa under banans gång. Hon gick ännu bättre på denna banan och jag gillade den banan mycket, den hade bra flyt. Vid skylten "sitt, gå ifrån, kalla in över hinder" så började hon hosta av någon anledning och kom helt av sig, hon kunde inte koncentrera sig på momentet alls vilket kändes surt. Men förut detta skötte hon sig så fint, "framåtsänade till kon" gick så bra trots en stoor blå kon där jag trodde hon skulle nosa men hon tuggade på väldigt fint.


Dagens tävlingar slutade med att första banan fick vi 92 poäng och den andra slutade på 90 poäng, vilket betydde två stycken cert!! Andra banan fick vi endast 10 poängs avdrag för "fel övning" då hon började hosta och gjorde fel på det momentet. Domarens kommentar var " Dagens suraste felö. Vilken runda!! (och två stjärnor). 
Det är helt otroligt att Saga blivit rallylydnadschampion!!!