Saga 10 dagar innan förlossning.
Jag såg att valpen hade kommit ner i förlossningskanalen men trots krystningar kom den inte längre än så. Jag gick in med fingrarna för att kolla om jag kunde känna något vilket jag gjorde men det var inte huvudet som förväntat. Jag kände något spetsigt och det kändes ungefär som ett V, typ som en lite kycklingvinge. Det måste ju varit armbågen jag känt och att huvudet var slaget åt sidan. Nu hade hon krystat i 30 minuter vilket gjorde att jag ringde veterinären för råd och hjälp. Vi pratade en bra stund och jag förklarade vad jag kände. Jag tryckte tillbaka valpen och nästa gång den var på gång ut så var det faktiskt en mun jag kände. Jag fick ändå inte tag i något för att hjälpa till att dra ut den, det var halt och den satt ganska fast en bit upp.
Jag bestämde mig för att åka in så veterinären kunde känna status på det hela då hon krystat så pass länge och valpen verkade ha fastnat. Jag var ju även orolig att det skulle vara för sent för den som satt där. När vi kom in så fick veterinären hjälpa till att lirka loss den och dra ut den. Ut kom en väldigt livlig krabat som sprattlade som en vilde. Vilken lättnad och glädje jag kände då, det var magiskt och jag fällde några tårar. En röd tik var född. Hon tog iväg Saga på röntgen för att se hur många som var kvar. När hon kom tillbaka sa hon att det var sex stycken kvar!! Jag blev väldigt chockad, jag trodde hon max skulle ha fem valpar totalt, inte sju... Det var bara att stanna där och se hur förlossningen fortskred. Efter någon halvtimme börja Saga vanka runt i rummet och helt plötsligt såg jag en fosterblåsa hänga ut där bak och ut kom en hane. Någon timme senare kom en till hane. Efter det en tik. Den femte valpen som föddes var väldigt medtagen och till synes livlös så den fick vi jobba med för att få igång. När den fått lite glukosdroppar och värme så hade den piggat på sig.
Bara tre valpar kvar här |
Nu växer de och frodas och börjar blir små tjocka korvar. Saga tar det hela på största allvar och är en duktig mamma. Jag trodde nog att hon i början skulle ha svårt att vara i valplådan när vi inte var med men i början lämnade hon knappt lådan alls. Nu när de nästan är en vecka vill hon gärna vara med oss i soffan när valparna är nöjda och sover.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar