Rallytävling i Falkenberg

Fantastiska brukshundsklubben Falkenberg ordnade för andra året i rad "Rally by night". En tvådagars kvällstävling i alla klasser. Det var 300 starter/kväll och allt flöt på så bra. Jag och Amanda hade anmält oss i fortsättningsklassen, första starten för mig och Saga. Amanda hade två godkända i fortsättningsklassen så vi höll tummarna att hon skulle fixa ett till godkänt resultat. Hon hade ju även kommit med på två tävlingar så jag hade stora förhoppningar att hon skulle klara det. Själv kom jag med på en tävling (av två möjliga).

 Saga var pigg och taggad, det kändes som att hon var med på noterna. Även om det blev lång väntetid för oss då vi kom med på tävling B, men eftersom Amanda hade både tävling A och B så var vi där från start. Det var gott väder, trevliga funktionärer som hade koll på läget samt trevliga medtävlande. Vi träffade några kända ansikten vilket gör det extra kul. Det fanns även ett par trevliga människor jag träffat tidigare på tävling, kul att kunna följa varandra trots att man egentligen inte känner varandra.

Jag behöver träna på starten, på startrutin. Det känns som att hon är så pepp innan start, när vi är på gång att gå in på banan så känns det som hon börjar nosa och tappa fokus. Kanske att hon känner min nervositet och ska ge mig lugnande signaler, eller så är det bara massa goa dofter just vid start. Nu i fortsättningsklass så är det utan koppel. Det kändes så skönt att slippa det och låta henne gå lös. Inget trassel med kopplet eller koppel som har fel längd så det trasslar.

Hon var lite nosig i början och lite sprallig. Hon lade sig snett på skylt nummer 2. Sedan kändes det som att jag fick mer kontakt med henne och att hon lugnade sig betydligt. Hon blir hoppig när jag berömmer för mycket så det gäller att hålla inne med glädjen till henne. Jag måste dämpa henne så hon inte hoppar eller blir så taggad att hon går före mig. Det kändes som att hon nosade i spiralen men annars kändes det bra. Hon gjorde fina moment med tryck men bara jag håller tungan rätt i munnen så blir hon inte för taggad. Hon satte hoppet jättefint, kom i förväg efter det så jag fick ta in henne i fotposition igen så där kunde jag sprungit i kapp henne om jag tänkt till lite.

Allt som allt kändes det bra, jag kände att vi skulle få godkänt. Minus för snett läggande samt några nos. När det var dags för prisutdelning fick jag mig en chock när hon ropade upp oss som 3:a!!! Jag som stod och åt en hamburgare i godan ro. Jag satte den nästan i halsen och domaren sa att hon själv ätit sin på tvären, hon var riktigt härlig domare.

Saga hade två fel av de 100 man får från början. Ett nos i början och ett sned för att hon lade sig snett. Det är som alltid att det alltid känns mycket värre än vad det är. Jag tycker alltid att det känns som att man har massa fel och brister men tydligen inte. Fantastiskt!!! Vi fick till och med stå på prispallen jag och lilla loppan.