Jag förstår inte det för så länge jag har på mig bra regnkläder och en stor luva på jackan tycker jag det är mysigt att promenera i regnet. Sen dom gånger det spöregnar och blåser så det kommer vatten från alla håll kan jag hålla med om att det inte är så kul. Men lagom regn är ju alltid bäst tycker jag, svensk som jag är...
 |
| Såhär snygg är Sigge i sitt regntäcke |
Ett problem man som staffeägare ofta har är att hunden drar i kopplet, staffen vill ofta ligga först och har bråttom framåt och Sigge är inget undantag.
Men så fort det regnar ute ser jag inte röken av honom framför mig, han går gärna 1-2 meter bakom istället och skulle jag få för mig att stanna så vänder han snabbt o hoppas jag vill följa med honom hem istället.
På den regniga promenaden i morse var det inget undantag utan han gick demostrativt bakom mig i förhoppning att jag skulle vända.
När vi gick förbi ett hus där ett par var ute i trädgården, då började han få lite fart under tassarna. Han travade förbi dem med sin finaste trav, nästan som en vacker spansk dressyrhäst och tittade på dem med bedjande ögon. Jag kunde nästa höra hur han försökte säga till dem; "Hjälp, snälla rädda mig från denna hemska människa som tvingar mig ut i regnet...hjälp."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar