Spåret:
Klöv: Rådjur
Längd: 550 m
Liggtid: 6 timmar
Väder: Uppehåll, 10 grader och kraftig vind
Blod: Nej
Spårtid: 25 min
Eftersom jag hade barnen hemma fick spåret börja utanför huset på en stor åker, även det är svårt då det är öppet och alla vindar kan komma och föra med sig spåret. Det är även en åker där en del vilt går och mycket katter, vilka gärna för med sig spåret dit dom går...
Sigge vet vad som gäller när jag tar med mig spårlina och sele så han börjar direkt söka i luften och marken efter spåret då vi närmar oss. När jag släppte på honom på spåret så tog han det direkt och följde ett par meter sen började han ringa lite men fortsatte ändå åt rätt håll. Vid första vinkeln blev det svårt och han ringade stort samt spårade åt helt fel håll. Troligtvis är det nåt djur som fått med sig spåret åt det hållet.
Jag släppte honom och stannade kvar på samma plats för att inte förstöra spåret mer då jag ser att han fått en tappt. Han springer fortare och vindar i luften då han tappat spåret, precis som domaren på anlagsprovet sa "Sigge är mycket ärlig i sitt spårande, han visar direkt när han tappat spåret"
 |
| En härlig bild från i somras |
Sigge tog upp spåret lite längre bort efter mycket ringande och jag ser hur mycket driv han har, han vill verkligen hitta spåret och ger inte upp i första taget. Vid något tillfälle tittar han på mig för att få stöd och hjälp men jag tittar bort varpå han fortsätter att spåra.
Detta spår är mycket svårt för honom och efter 25 min och halva spåret bestämmer jag mig för att bryta. Jag klappar om honom och tar sedan av selen för att gå hemåt.
Det är bara att erkänna att spåret blev för svårt för honom och sedan backa i träningen. Det känns tråkigt men jag vet ju att han gjorde sitt bästa och det är ingen idé att bli arg eller besviken på honom. Nu är det bara att blicka framåt mot nya träningar och utmaningar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar