Vår lilla hemlighet

Kan det vara sant? Kan det vara så att jag har hittat Ronnys träningsknapp? Jag har länge känt att jag inte har hittat något som Ronny verkligen vill ha för att prestera bättre i rallyn. Jag har tappat modet, jag har känt att vi inte kommer framåt i träningen. Jag har nästan gett upp. Det är så tråkigt att känna sig som en tjatig tant som försöker fånga hans uppmärksamhet utan vidare resultat.

MEN, jag tror nog kanske att vi är på väg att finna varandra i den där efterlängtade bubblan. Att jag inte kommit på detta tidigare, Ronny är så jäkla intresserad av bollar. Han gillar att jaga dem, men det allra bästa är att få ligga och tugga på bollen. Sicken tur att jag har en fantastisk boll som till och med världens tuggmonster till staffe kan tugga på...UTAN att en går sönder. Det är helt fantastiskt.

Än så länge har jag inte gömt undan bollen under träning, jag håller den i armhålan. Men det ger ju ett fantastiskt resultat, han följer mig och han skiter i att nosa. Bara det är fantastiskt. Självklart skall vi jobba bort synintrycket, men jag är bara så nöjd att han fokuserar på annat än gräset/marken/omgivningen så jag låter den vara där ett tag tills jag ska jobba bort synintrycket.